Bildkonst
sverige

Del två av Bildkonst Sveriges undersökning av Kulturpoiltiken 50 år - Var står vi nu? handlar om Konstnärlig kunskap och politiska strukturer. Kanske just för att dessa två verkar ha särskilt svårt att följa varandras utveckling.

Dagens Nyheter skriver om behovet att lyfta bildförståelsen runt om i landet. Bildkonst Sverige gick i veckan ut med att larm, understött av ICILS senaste undersökning, om hur glappet mellan ungas medieanvänding och förståelse ökar.

Den 13:e november släpper Bildkonst Sverige andra delen av Kulturpolitiken 50 år. Denna gång med nyskrivna texter av filosofen Jonna Bornemark, förvaltningsforskaren Bengt Jacobsson och Magdalena Malm, som från olika håll reflekterar kring konstnärlig kunskap och hur den förvaltas inom det kulturpolitiska system som i år fyller ett halvt sekel.

Det finns en stor oro för kulturverksamheterna ute i landets regioner, skriver politiker från fem regioner i ett öppet brev till kulturminister Parisa Liljestrand (M). Nu vill man att kulturen ges en skjuts i höstbudgeten. Bildkonst Sverige bekräftar att Kultursamverkansmodellen självklart behöver följa pris och löneuppräkningen.

”Det vi i realiteten nu ser är en långsam utarmning av våra gemensamma konstinstitutioner”

Den statliga utställningsersättningen för i år är redan slut och många konstnärer kommer att bli utan. Regeringen behöver bara skjuta till en ”spottstyver” så kan konstlivet utanför storstäderna leva vidare, skriver Riksförbundet Sveriges Konstföreningar i debattartikel.

När kulturminister Parisa Liljestrand berättar att läsförståelsen sjunkit bland landets skolungdomar, gör hon det i visuella medier. Riktar vi om blicken ser vi att bild blivit lika bärande som text i medieflödet, ett språk som bildkonstens aktörer pratar flytande.

Eftersom bildkonsten gravt missgynnas i kultursamverkansmodellen behövs åtgärder för att få in bildkonsten i modellen och ökade resurser för att kompensera de fria aktörer som växt fram i brist på infrastruktur. Men framför allt behövs dessa åtgärder för att fler ska få tillgång till bildkonst. Särskilt viktigt är att nå barn och unga.

Angående förslaget om sammanslagning av Konstnärsnämnden och Statens kulturråd.

Länge har bildkonsten saknat en företrädare in i de remissomgångar som formar politiska beslut. Som remissinstans lämnar Bildkonst Sverige ett officiellt svar som både kommenterar på utredningen och tar fram ett konstruktivt förslag framåt.

Allmänna Arvsfonden är en viktig aktör för konstens och kulturens tillgänglighet, förslaget att montera ner verksamheten slår undan benen på ett redan svagt fält.

I år fyller svensk kulturpolitik 50 år. Vad har förändrats sedan riksdagen 1974 klubbade igenom landets första sammanhållna kulturpolitiska plan? Vilka värden vill vi bära med oss och vad behöver förändras?

Bildkonstnärer har lägst inkomster bland landets kulturarbetare. Men även de aktörer som visar konst missgynnas i dagens kulturpolitik. Konsten måste få samma chans att nå publiken som andra kulturyttringar, skriver en rad chefer i ett upprop.

I september släppte regeringen budgetpropositionen för 2024. Där saknas satsningar på bildkonstens arrangörer och Kulturrådets anslag till fria aktörer dras ned med nära 500 000 kr, detta trots att Bildkonst Sverige i sin senaste rapport tydligt kartlagt hur kulturpolitiken under decennier har nedprioriterat bildkonstens arrangörer.