Nu har utredningen om en inordning av ArkDes och Statens konstråd i Moderna Museet presenterats. Slutsatserna i stort är väntade, delar av utredningen är väl underbyggd och Bildkonst Sverige kan inte se att en sammanslagning skulle ha negativa konsekvenser för Moderna Museet.

Men riskanalysen har några allvarliga brister, vilket på sikt kan få omfattande negativa konsekvenser för arbetet med offentlig konst, arkitektur, design och gestaltad livsmiljö i hela landet. Bildkonst Sverige invänder inte mot en sammanslagning i sig, men mot att den saknar avgörande riskanalyser.

I utredningen konstateras att museiverksamheterna skiljer sig från Statens konstråd och den del av ArkDes som har ett samhällsuppdrag. Men det saknas förståelse för de stora skillnader som finns mellan att å ena sidan fylla en museibyggnad med publik verksamhet och att vårda en samling och å andra sidan att vara ute i hela landet i både produktion och kunskapsspridning. Att detta kräver två olika sorters kompetens och ledarskap har utredningen förbisett.

Det är särskilt två förslag i utredningen som innebär stora risker. Det första är att förvaltningsanslagen för myndigheterna ska slås ihop utan reglering och att det blir upp till ledningen att fördela medel till de tre verksamheterna från en gemensam pott. Detta tyder på en djup okunskap kring dynamiken i de olika formerna av verksamhet. Ett museum behöver ständigt fyllas med innehåll och publik, och hyran måste betalas. I kärva tider kommer nedskärningar därför med automatik att drabba de mer rörliga delarna av verksamheten, det vill säga de som sker utanför huset, i det offentliga rummet, över hela Sverige. Det viktiga främjandeuppdraget för att stötta utvecklingen i samtidskonstens organisationer som Statens konstråd har, riskerar också att prioriteras ner. Detta är mycket oroande med tanke på de små resurser som redan finns för bildkonst i Sverige.

Det andra förslaget som är oroande är att Statens konstråd och ArkDes ska inordnas i Modern Museets befintliga organisation utan att denna görs om. Moderna Museet har en mycket hög kompetens inom sin egen verksamhet, modern och samtida konst, samt museiverksamhet. De saknar av naturliga skäl helt kompetens inom offentlig konst, arkitektur, design, gestaltad livsmiljö och samhällsbyggande. Med en sådan ledning är riskerna än större att resurser prioriteras om till förmån för museiverksamhet. Men lika allvarligt är att kvaliteten i verksamheten äventyras om ledningen inte har djup förståelse för de olika verksamheternas specifika karaktärer och behov.

Regeringen tog nyligen bort Boverkets samordnande roll för gestaltad livsmiljö. Om inordningen av myndigheter med ansvar för gestaltningen av våra gemensamma miljöer i en renodlad museiverksamhet sker på det sätt som utredningen föreslår är riskerna mycket stora att det statliga arbetet inom området försvagas väsentligt. På sikt riskeras både den offentliga konsten och utvecklingen av våra gemensamma miljöer.

Utredaren skriver att en sammanslagning har små konsekvenser i ett samhällsperspektiv. Detta bekräftar hur grund förståelsen är för det viktiga arbete som Statens konstråd och ArkDes gör inom gestaltning av offentliga miljöer.