Bildkonst
sverige

Kulturrådet: Vi begär högre anslag till landets lägst betalda konstnärer

2024-07-03

Kulturrådet begär mer pengar från regeringen för att kunna stötta Sveriges sämst betalda konstnärer. Generaldirektör Kajsa Ravin svarar på Riksförbundet Sveriges Konstföreningars debattartikel i DN (27/6) om att konstlivet ute i landet behöver mer ekonomiskt stöd av staten.

Kulturrådets bidragsgivning till bildkonst, form och konsthantverk gör det möjligt för fler att få tillgång till samtida bildkonst, form och konsthantverk av hög kvalitet.

Bidragen stärker infrastrukturen för konstområdet, särskilt i delar av landet där infrastrukturen är svag. Behoven av bidrag är stora, något som illustreras av att antalet sökande inom konstområdet ökat kraftigt sedan 2019, för vissa bidrag med så mycket som 150 procent. De senaste årens inflation och ökade kostnader för bidragsmottagarna att genomföra projekt och verksamheter har belastat området ytterligare.

Faktum är att yrkesverksamma bildkonstnärer är den grupp som har sämst möjligheter att livnära sig på sitt yrke. MU-avtalet är det centrala verktyget för att de ska få betalt för sitt jobb, men mer behöver göras.

Mot bakgrund av det ansträngda läget har Kulturrådet i budgetunderlaget för kommande treårsperiod begärt att anslaget för bildkonst, form och konsthantverk tillförs 30 miljoner kronor, för att kunna tillämpa MU-avtalet. Under våren 2024 har vi genomfört flera rundabordssamtal med företrädare för fältet. Vi har även börjat undersöka vägar framåt för att säkerställa att verksamma aktörer inom bildkonst, form och konsthantverk kan arbeta och i större utsträckning leva på sitt yrke. I det ingår att se över hur befintliga bidragsmedel som riktar sig till det fria konstfältet kan användas för att ge rimliga förutsättningar och förutsägbarhet på ett sätt som möjliggör förändringar av positivt slag. Det handlar dels om att säkra infrastrukturen genom att statliga medel används för att trygga förutsättningarna att vara verksam i hela landet, dels om att kunna få skälig ersättning för nedlagt arbete. Det sista är inte minst viktigt mot bakgrund av att bildkonstnärerna är de som tjänar minst bland konstnärligt aktiva i samhället.

Faktabakgrund:

MU-avtalet, avtal om upphovspersoners rätt till medverkans- och utställningsersättning, är ett avtal som gäller för statliga utställningsarrangörer men är branschpraxis för alla slags utställningsarrangörer. Avtalet bestämmer ekonomisk ersättning till konstnärer som ställer ut eller medverkar i en utställning med verk som de själva äger.

Den 1 januari började ett nytt MU-avtal att gälla. Det nya avtalet, som Kulturrådet har förhandlat fram tillsammans med berörda bildkonstnärsorganisationer, är enklare att tillämpa jämfört med tidigare avtal och ökar förutsättningarna för konstnärer att få betalt för utfört arbete i samband med utställningar.

Ett större genomslag för avtalet är positivt för konstnärernas möjligheter att försörja sig och är också en möjlighet för utställningsarrangörer att skapa långvarigt hållbara verksamheter. Tarifferna för utställningsersättning i MU-avtalet räknas upp vart tredje år, vilket innebär att kostnaderna för att tillämpa avtalet ökar över tid. Samma dag som det nya MU-avtalet trädde i kraft, skedde en ny uppräkning av avtalets tariffer.